mjukastenar

Jag är en produkt av en matte som släpar på sin envisa valp i vinterkylan.

Låt se, vad har vi på listan idag? jo en önskan för vardera mun. hunger är överskattat men gott till kaffe. fågelmuffins är tusen gånger gosigare är tankar utanför murar.

Varma slag mot min kind. I sommarglädje. Där frusna fingrar hör hemma. En svart attraktion.

Du är för svag för att överleva mig. En kollision. Jag menar inget illa. Men nacken svider. Alla gånger jag sprang in i väggen, för att bevisa. Hur verklig denna glädje vore.

Du ljuger.

Du saknar bara dig själv.

Entonig.

Spontan.

Sur.

Negativ.

Omgjord inför min åsikt.

Det är Kent över alltihopa. Hoppsan. Jag hatar dig.

Att kunna se kopplingen till alla lösa delar avslöjas i ett drömtillstånd som man gärna inte visar öppet. Det förvirrar och förlamar talet, och ingen tycks begripa vad som sägs för fulla muggar. Djur har en samlad egenskap genom olika situationer som vi människor endast besitter. Djurets livsstil förvärras om vi känner av förändringar. Delfiner som blöder floder beror på religiöst krig. Om många människor dör i förtvivlan så öppnas nya vägar för djur att skadas i sin egen hunger. Och intressen som avviker kan avslöja vad som engagerar speciella ämnen. Vad som är ledande, ägande, professionellt, givande eller klart i seende.

tiden rinner ut, gråter sig till söms. kan du fråga mig en gång till din sate. kan du hoppas på en bättre plats än denna.
ja det kan jag ska du svara.
men det finns repliker som aldrig fungerar. grodor som badar i syra, hundar som klappar sig själv på buken.
det blir inte mycket skratt i morgon när det slutar som jag hoppats på.
det finns en grov analytisk frontperson vart du än kommer. och det är republiken. skithylla nr 1. fasiken vad Det svider, tyrann, det var däför jag flamsade bort vår underbara tid tillsammans. så underbara timmar utan grädde i kaffet. ja... tiden rinner ut. det är kört. frågar någon så finns jagi snabbköpet. kassa djur som suger energin ur en.
om mycket skratt imorgon där lär bli, så kom på mig. egentligen vet jag inte om det är färgen som förvirrar, men vist förstår vi varandra.
musik är tråkigt och hinner inte prata eller räkna får. det är en förklaring varje gång. lika kritiskt som förra gången.
det som katten har släppat hem är troligen bara vanvårdad komedi. jag kan inte spela symetrisk. därför vet jag också att ni köper vad som helst för lögnens skull. men inte ska jag uppehålla de värdelösa siffrorna.
frågorna är alltid stora. men du finns inte. och det är inget fel på julen. och det är väldigt rogivande att någon faktiskt förbjudet nog kommer och lyssnar. men det skiter jag i. om man äter lite för många muffins så vist. var så god.
man glöms. man stinker. man befinner sig. glädjen är stor. men men men. kategorierna är katastrofala. ta allmänt som exempel. det lockar min hedniska far och min bortkomna mor. vi tar det allmäna som en katastrofal böjelse.
kanske är det för bra för att vara sant också. kanske garanterar vi denna vilsna kritik för många sesonger. bra det. sjohejsan.

hur intressant kan det bli. när det springer omkring djur i dräkter. men för tusan ta emot, din stundtals instabila legosoldat.

ibland krävs det ögon till bilden för att man ska förstå dess mening. hur inressant är det med fåglar som inte kan sjunga. hur troligt är det att hundar springer mot just dig. inget sparkar igång sig själv häller, det tilltalar bara ingenstans.